Att leka med vinthundar – är ingen lek!
 


Jag och mina sex sloughi hade en extra trivsam promenad idag. Vi har då och då besök av "externa" hundar och denna helg är det en schäferhane modell "extra big". Han har varit och hälsat på tidigare och är med ålderns rätt inte den lekfulla och glättiga typen. Idag var han ändå på ett särskilt gott humör och så även de andra. Lekfulla och ystra som kalvar på grönbete sätter de av över fält och efter skoterspår. Men som bekant leker sloughi inte riktigt som andra hundar. Det är "Tafatt" och "Följa John" som gäller för det mesta. Det där med brottningslekar och fysisk kontakt är dem fullständigt främmande.
 

   

När så glad schäfer ställer sig ivägen och säger "-Growl" med föresatsen att stoppa en anstormande yster sloughi, då formligen tjoar de av förskräckelse och gör en kringgående rörelse. När de sedan inser att han är vig och smidig som ett kylskåp så tar retstickan i dem över totalt. Nu tar man fart och springer rakt emot sagda schäfer, gör en "hockey-stopp" två meter framför, och så 180 knutar åt andra hållet!

 

Jag tror inte jag skrattat så mycket på någon promenad…Vi hade 14 grader kallt vilket ju är en baggis för hundar med päls. När han lägger sig att rulla vällustigt i snön står ett gäng mindre välutrustade runt omkring med gapande munnar och ögon som tefat och undrar vad i fridens dagar han har för sig!? Ja, kameran har man ju aldrig framme när det så att säga "bär till" så ovanstående får ni tänka er…
 
Hälsningar Ingela
 
tillbaka
 

uppdaterad den: 5 maj 2009